SammanfattningBakgrund: Pappors upplevelse av en förlossning är viktigt för att föra förlossningsvården framåt i Sverige. Pappors upplevelse av sugklocka är ett område som inte är undersökt och det är viktigt att göra detta för att skapa kvalité i förlossningsvården.Syfte: Undersöka pappors upplevelser av förlossning med sugklocka.Metod: En tvärsnittsstudie som ingår i en större longitudinell studie i Västernorrlands län.Resultat: Många pappor hade en mer negativ förlossningsupplevelse om förlossningen avslutats med sugklocka som i jämförelse med de pappor som varit med om en förlossning utan instrumentell avslutning (p=.

Förlossning som avslutas med sugklocka är den vanligaste instrumentella vaginala förlossningen i Sverige. Orsaken till att sugklocka används är att barnet har en hotande fosterasfyxi eller att modern drabbats av värksvaghet. Det finns få studier som belyser kvinnors upplevelser av att ha genomgått en förlossning med sugklocka. Studiens frågeställning är: Är det alltid ett trauma eller kan det upplevas som positivt att få hjälp att avsluta förlossningen? Vad kan påverka utfallet av förlossningsupplevelsen? Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av att ha genomgått förlossning som avslutas med sugklocka.Åtta förstföderskor intervjuades, 10-15 månader efter sin förlossning, om deras upplevelse av att ha blivit förlösta med sugklocka.

Förlossningen är en stor händelse i kvinnans och hennes partners liv. Barnmorskan ansvarar för den normala förlossning och skall även ha kunskap kring komplicerad förlossning. Komplicerad förlossning innefattar exempelvis vaginal instrumentell förlossning med tång eller vakuumextraktion (VE) som här benämns sugklocka. Instrumentella förlossningar i Sverige ökar och år 2011 avslutades ca 9 % av förlossningarna instrumentellt. Forskning har visat att förlossning med VE ökar risken för en traumatisk förlossningsupplevelse och skapar vårdlidande hos kvinnorna.

Nyckelord används på ett flertal sätt för att nå högre rankning i sökmotorresultaten på webben och många författare inom ämnet beskriver hur viktigt det är att använda rätt nyckelord när man sökop-timerar sin webbplats. I litteraturen om sökmotoroptimering beskrivs och kategoriseras nyckelord på ett flertal sätt. Teori-delen i denna uppsats är tänkt att vara en samlingsplats för information om nyckelord. Detta för att skapa en samlad helhetsbild av nyckelordsprocessen och beskriva de olika kategorierna av nyckelord så att detta finns dokumenterat på ett och samma ställe. I den andra delen av uppsatsen beskrivs en empirisk studie som gjorts för att få reda på om andra manuella metoder än den traditionella brainstormingen kan användas för att ta fram passande nyck-elord till en webbsida. De testade metoderna är slumpordsassociation, negativ idégenerering och 6-3-5. Även brainstorming testades för att jämföras med de andra tre metoderna.

Sveriges Radio sparar sin data i stora arkiv vilket gör det svårt att hitta specifik information. På grund av denna storlek blir uppgiften att hitta specifik information om händelser ett stort problem. För att lösa problemet krävs en mer konsekvent användning av metadata, därför har en undersökning om metadata och nyckelordsgenerering gjorts.Arbetet gick ut på att utveckla en algoritm som automatisk kan generera nyckelord från transkriberade radioprogram. Det ingick också i arbetet att göra en undersökning av tidigare arbeten för att se vilka system och algoritmer som kan användas för att generera nyckelord. Dessutom utvecklades en applikation som generar färdiga nyckelord som förslag till en användare.

Ruptur av analsfinktern, så kallad sfinkterruptur, är en allvarlig komplikation vid vaginal förlossning. Eftervård och uppföljning av de kvinnor som drabbats av sfinkterruptur är viktig då komplikationer i efterförloppet kan ge besvär.Syftet med denna studie var att beskriva förekomsten av sfinkterruptur vid vaginal förlossning samt kartlägga den eftervård och uppföljning som erbjuds dessa kvinnor på landets förlossningskliniker. Ett annat syfte var att göra en tvåårsuppföljning och jämföra resultat med en tidigare studie från 2005. Metoden var deskriptiv och jämförande, med en kvantitativ ansats. En enkät skickades till samtliga Sveriges förlossningskliniker (n=47).

Bakgrund: Venösa bensår är ett växande problem som orsakar smärta, begränsad rörlighet och minskad livskvalitet. Genom att främja egenvård till patienter med venösa bensår kan sårläkning förbättras. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare har bedömt att personen kan utöva själv eller med hjälp av någon annan. Sjuksköterskors nyckelroll är att främja och optimera följsamhet av egenvård. Patientdelaktighet leder till att målen med vård och behandling uppfylls bättre.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med venösa bensår.Metod: Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.

Folksonomier, system som låter användare klassificera innehåll, blir allt vanligare på webben. Typiskt sker denna klassificering genom att användare fritt beskriver innehållsobjekt med hjälp av nyckelord. Denna uppsats presenterar en underökning av hur nyckelord förhåller sig till varandra hierarkiskt, inom ett folksonomisystem. Undersökningen är baserad på ett webbgränssnitt, där besökare kunde förfina eller förkasta förslag på hierarkier av nyckelord. Dessa förslag genererades utifrån av ett verkligt folksonomisystem. Efter analys av 400 inkomna svar dras slutsatsen att flera aspekter av metodologin måste förfinas för att tydliga resultat ska kunna uppnås. Förslag på sådana förändringar presenteras slutligen..

Kompetens är ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebär ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i värsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör då Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg används? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har näringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden står för dörren, och kompetensen flyr med lätta vingslag..

Denna essä handlar bland annat om det dilemma som finns mellan rollen som yrkesarbetare och lärarrollen. Essän är ett försök av mig att titta på mitt eget yrkeskunnande och kika på några andras berättelser för att försöka hitta nyckelord, analogier och olika exempel som kanske kan leda till en fördjupad förståelse vad ett yrkeskunnande handlar om. Syftet med denna essä är att se om jag lyckas att hitta de nyckelord som jag förknippar med yrkeskunnande och om dessa ord kan återfinnas i andras berättelser. Jag berättar om olika möten jag har haft med människor och redogör för händelser i mitt liv som påverkat mitt eget kunnande. Jag har med några människors berättelser och de redogör för erfarenheter som har påverkat deras kunskap på något sätt..

Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi 10 p, inriktning redovisning Syfte: Beskriva Kodens roll som förtroendefrämjare utifrån intressentgruppernas perspektiv. Metod: Uppsatsens ansats är abduktiv med ett intensivt/deskriptiv upplägg. Metoden är kvalitativ där fem intervjuer har genomförts med respondenter från Kodens intressentgrupper. Teoretiska perspektiv: Då uppsatsen bygger på Kodens roll som förtroendefrämjare behandlar referensramen etik och dess betydelse för förtroende. Även förtroendebegreppet behandlas ingående och dess betydelse investerare och ägare i företag.

Denna rapport behandlar ämnet outsourcing vilket är en växande företeelse bland svenska och internationella företag idag. Det finns många tolkningar av innebörden till begreppet och generellt kan sägas att outsourcing innebär att ett företag överlåter delar av sin verksamhet till en extern leverantör. Outsourcing förekommer inom många områden och branscher. I denna rapport avser begreppet outsourcing området informationsteknik (IT).Problemställningen i denna rapport har inneburit att undersöka vad som bör beaktas i relationen/samarbetet mellan kund och leverantör vid en outsourcingprocess. Detta har gjorts genom ett antal företagsintervjuer samt genom en litteraturstudie.

Ökad globalisering och konkurrens på arbetsmarknaden samt en förändring av arbetsmarknaden har tillsammans med en stor generationsväxling försvårat rekrytering av ny arbetskraft för arbetsgivare. Stora pensionsavgångar skapar ett behov av att anställa nya medarbetare och för att fylla det gap som skapas i arbetskraften behöver organisationer arbeta med hur de ska attrahera och behålla unga medarbetare. Enligt forskning skiljer sig den yngre generationens värderingar och krav gentemot tidigare generationer vilket också innebär att det har skett ett skifte i vilka faktorer som motiverar och attraherar dessa. Dagens arbetsgivare står inför svårigheten att uppfatta och skaffa sig insikt om vad den nya generationen, som är på väg in på arbetsmarknaden, motiveras och attraheras av. Forskning kring dagens arbetsgivares insiktsnivå om vad som motiverar den yngre generationen är begränsad då dessa är relativt nya på arbetsmarknaden.

Syftet med den här studien var att fånga upplevelsen samt se vilka känslor och vad som är karakteristiskt hos de föräldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om människans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med människor som har upplevt förlusten av ett barn för att få en fördjupad förståelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebär begrepp, känsla av sammanhang som omfattar de stressorer som människan dagligen utsätts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestående av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar ? märkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans.

Musik har under alla tider fascinerat och upprört människor och fört personer både till himmelriken och mörkare platser. Musik kan påverka och binda samman människor, utveckla gemenskap och samhörighet, men kan musik även skapa ensamhet och utanförskap?Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några 11 - åringar upplever gemenskap och utanförskap i olika musiksammanhang och hur dessa upplevelser kan komma till uttryck.I undersökningen används en kvalitativ forskningsmetod där barnintervjuer och föräldraenkäter genomförts. Avsikten är att genom intervjuer, som baseras på det öppna samtalet med vissa förutbestämda frågor, få ta del av barnens livsvärld och undersöka vad som kan påverka ett barn i olika musiksammanhang.Resultatet visar att barnen i undersökningen upplever gemenskap genom musik, exempelvis genom konserter, att sjunga i kör, spela i rockband, att samtala om eller skicka musik till varandra. Dock visar resultatet att några av barnen har upplevt utanförskap på grund av sin musiksmak, eller i situationer där man inte fått dela sina kompisars upplevelser och därmed inte kan ?vara med i snacket?.Nyckelord: musik, gemenskap, utanförskap, barn, upplevelser.